Att välja rätt företagsform är ett av de första och viktigaste besluten när man ska starta eller utveckla ett företag. Företagsformen påverkar allt från ansvar och beskattning till möjligheten att ta in kapital och växa över tid. I Sverige finns flera olika företagsformer, var och en med sina för- och nackdelar beroende på verksamhetens omfattning, risknivå och framtidsplaner.
Enskild näringsverksamhet – enkelt att komma igång
Enskild näringsverksamhet är den vanligaste företagsformen bland mindre företagare och egenföretagare. Den är enkel att starta, kräver inget startkapital och har begränsad administration. Företaget och företagaren är juridiskt samma person, vilket innebär att ägaren har personligt ansvar för företagets skulder och avtal.
Beskattningen sker i inkomstslaget näringsverksamhet och resultatet beskattas hos ägaren. Företagsformen passar ofta konsulter, hantverkare och mindre tjänsteföretag, men innebär också en högre personlig risk vid ekonomiska problem.
Aktiebolag – tydlig struktur och begränsat ansvar
Aktiebolag är en egen juridisk person, vilket innebär att ägarna normalt inte ansvarar personligen för bolagets skulder. För att starta ett aktiebolag krävs ett aktiekapital på minst 25 000 kronor. Bolagsformen ger tydlig struktur, ökad trovärdighet och bättre möjligheter att ta in investerare.
Bolaget beskattas för sin vinst genom bolagsskatt, och ägare som tar ut lön eller utdelning beskattas separat. Aktiebolag är ofta ett bra val för företag med tillväxtambitioner, anställda eller högre omsättning.
Handelsbolag och kommanditbolag – företag med flera ägare
Handelsbolag passar verksamheter som drivs av två eller flera delägare. Bolaget är en egen juridisk person, men delägarna har personligt och solidariskt ansvar för företagets skulder. Det innebär att varje delägare kan bli ansvarig för hela skulden om bolaget får ekonomiska problem.
Kommanditbolag är en variant av handelsbolag där minst en delägare har begränsat ansvar (kommanditdelägare), medan minst en delägare har fullt personligt ansvar. Dessa bolagsformer används ofta när olika ägare vill bidra med olika grad av kapital och ansvar.
Ekonomisk förening – när medlemmar samarbetar
En ekonomisk förening är lämplig när flera personer eller företag vill samarbeta kring en gemensam verksamhet, till exempel inom bostad, lantbruk eller handel. Föreningen är en egen juridisk person och medlemmarna ansvarar normalt inte personligen för föreningens skulder.
Fokus ligger på att främja medlemmarnas ekonomiska intressen snarare än att maximera vinst. Beskattningen liknar aktiebolagets, men styrningen sker demokratiskt med en röst per medlem.
Ideell förening – verksamhet utan vinstsyfte
Ideella föreningar används för verksamheter som inte har som huvudsyfte att skapa vinst, exempelvis kultur-, idrotts- eller intresseorganisationer. Föreningen kan i vissa fall bedriva näringsverksamhet, men vinsten ska återinvesteras i verksamheten.
För att betraktas som ideell krävs tydliga stadgar, styrelse och verksamhet som inte primärt är kommersiell.
Hur väljer man rätt företagsform?
Valet av företagsform bör baseras på flera faktorer: hur stor ekonomisk risk man är beredd att ta, om man planerar att växa, om verksamheten ska drivas ensam eller tillsammans med andra samt hur viktigt det är att kunna ta in kapital.
För många företagare är det vanligt att börja i en enklare företagsform och senare ombilda till exempelvis aktiebolag när verksamheten växer. Att ta hjälp av rådgivare, revisor eller jurist kan vara en klok investering för att fatta rätt beslut från början.
Det finns ingen företagsform som är bäst för alla. Varje alternativ har sina styrkor och begränsningar, och rätt val beror på verksamhetens mål, omfattning och riskprofil. Genom att förstå skillnaderna mellan de olika företagsformerna skapar du bättre förutsättningar för ett stabilt, hållbart och framgångsrikt företagande.